Varför är det viktigt att förebygga viktnedgång?

Att gå ner i vikt ses ofta som en positiv upplevelse – oavsett om viktnedgången är avsiktlig, successiv, kontrollerad eller tillföljd av fysisk aktivitet. I vissa situationer kan dock en viktnedgång få negativa konsekvenser och leda till undernäring (i.e. malnutrition). Därför är det viktigt att identifiera dessa situationer och sätta in åtgärder när det är nödvändigt.

När man är sjuk, äldre eller skör ger ofta en viktnedgång negativa konsekvenser på hälsan. Anledningen till viktnedgången är en obalans mellan energi- och proteinintaget från kosten och kroppens behov av energi och protein. Om inga åtgärder vidtas kan en negativ energibalans leda till att kroppen behöver använda sina egna muskel- och fettreserver för att få tillräckligt med energi. Detta leder i sin tur till minskad muskelmassa och fettmassa, och på sikt kan det även leda till undernäring.

Undernäring är vanligt förekommande bland äldre och vid kronisk sjukdom. Enligt aktuella europeiska uppskattningar är omkring en fjärdedel av alla äldre vuxna (65 år och äldre) undernärda eller i riskzonen för att bli undernärda. Undernäring utvecklas ofta tyst och blir först märkbar till följd av de komplikationer som den orsakar. Undernäring kan även förekomma vid övervikt och fetma, vilket kan göra undernäringen svårare att identifiera.

Vad beror viktnedgången på?

Flera faktorer, ibland kombinerade, kan leda till viktnedgång:

• Minskat matintag, som följd av t.ex.:
    - Aptitlöshet
    - Depression
    - Ensamhet
    - Smärta
    - Demens
    - Dålig munhälsa
    - Svårigheter att tugga och/eller svälja mat
    - Illamående, till exempel efter kemoterapi
    - Restriktiv kosthållning
• Ökat energi- och proteinbehov på grund av t.ex. sjukdom
• Mag- och tarmproblem som påverkar förmågan att inta, smälta, ta upp och/eller absorbera mat och näring.

När anses viktnedgången vara ett tecken på undernäring

För att bli diagnostiserad med undernäring behöver några olika, kombinerade kriterier uppfyllas, såsom viktnedgång. Om viktminskningen är ≥ 5 % under 1 månad, ≥ 10 % under 6 månader, eller ≥ 10 % jämfört med den vanliga kroppsvikten före sjukdomsdebuten, är det ett tecken på undernäring. En läkare, sjuksköterska eller dietitst diagnostiserar undernäring efter att ha gjort en klinisk bedömning och identifiering av de ingående diagnoskriterierna.

Exempel: Om en person vägde 65 kg den 1 januari och 60 kg den 1 februari samma år, så har personen gått ner 7,7% av sin vikt på 1 månad. Denna viktminskning uppfyller ett av kriterierna för undernäring.

BMI (Body Mass Index) är också en indikator som används för att diagnostisera undernäring. BMI beräknas enligt följande:
BMI = vikt (kg) / längd² (m).

BMI klassificerar en person som undernärd om:

• BMI < 18,5 kg/m² för personer under 70 år
• BMI < 22 kg/m² för personer över 70 år

Exempel: Om en person väger 60 kg och är 1,82 m lång, så är personens BMI = 60 / (1,82 x 1,82) = 18,1. BMI-skalan klassificerar 18,1 som undernäring, oavsett om personen är över eller under 70 år.

Vilka är konsekvenserna av undernäring?

Undernäring kan påverka hälsan på flera sätt:

• Trötthet
• Kraftlöshet / Svaghet
• Minskad muskelmassa och muskelstyrka
• Försämrad fysisk förmåga
• Ökad risk för fallskador och frakturer
• Försämrad sårläkning
• Ökad risk för trycksår
• Skörhet
• Minskad motståndskraft mot infektioner
• Ökad risk för komplikationer

Kroppsvikt – en enkel parameter att mäta

Kroppsvikt är enkelt att mäta. Om du eller någon i din närhet upplever ofrivillig viktnedgång är det viktigt att ta kontakt med din/er läkare eller dietist för att få rätt hjälp.

Motverka viktnedgång och minskad muskelmassa

För att minska risken för komplikationer är det viktigt att förebygga och behandla undernäringen. Att bibehålla muskelmassan är det bästa skyddet mot nedsatt fysisk förmåga, så det är viktigt att få i sig tillräckligt med energi och protein och att vara fysiskt aktiv. Du kan motverka viktnedgång och förlust av muskelmassa genom att äta fler mellanmål och berika din vanliga kost med extra protein och energi, t.ex. genom att äta mer ägg, nötter, ost, majonäs, grädde, olja och margarin. Tänk också på att din nattfasta inte bör vara för lång.

Det finns hjälp att få

Om det inte räcker att anpassa kosten för att tillgodose kroppens behov av energi, protein och näring, kan en läkare eller dietist förskriva näringsdrycker för speciella medicinska ändamål som tillägg till den vanliga kosten. Näringsdrycker kan hjälpa till att öka energi- och näringsintaget. Rådfråga din läkare eller dietist för att se om detta kan vara ett passande alternativ för dig.

Referenser:

• Socialstyrelsen. Att förebygga och behandla undernäring i hälso- och sjukvård; 2023. Artikelnr: 2023-3-8440.
• Vårdhandboken. Nutrition - Översikt [webbsida]. Senast ändrad: 2023-12-11 https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition/oversikt/
• Volkert D et al. Managing of malnutrition in older patients – Current approaches, evidence and open questions. J. Clinl. Med. 2019;8:974.
• Volkert D et al. ESPEN guideline on clinical nutrition and hydration in geriatrics. Clin Nutr. 2019 Feb;38(1):10-47.
• Cederholm Tommy et al. GLIM criteria for the diagnosis of malnutrition – A consensus report from the global clinical nutrition community. Clin Nutr. 2019;38(1):1-9.
• Cederholm Tommy et al. Malnutrition in Adults. N Engl J Med 2024; 391(2): 155-165.
• Dent E et al. Malnutrition in older adults. The Lancet 2023; 401(10380): 951-966.
• Leij-Halfwerk S et al. Prevalence of protein-energy malnutrition risk in European older adults in community, residential and hospital settings, according to 22 malnutrition screening tools validated for use in adults ≥65 years: A systematic review and meta-analysis. Maturitas 2019;126:80-89.

Senast uppdaterad: april 2025